Åre, säger jag bara: Åk aldrig dit. Fy fan.

I Åre tvingar de kända människor att stå i kö, ungefär som om de hade samma värde som alla andra. Jag försökte förklara för dem att jag hade en BLOGG, med vakterna bara:

– Vad har det med liften att göra?

Jävla töntar.

Näsgodiset var kallt och obehagligt och sved i bihålorna, så även om det låg överallt hade man ingen nytta av det. Det var som att hålla på att dö av törst på en flotte med bara saltvatten omkring sig.

Alex kunde inte prestera i sängen eftersom han blev misshandlad helt utan anledning när han tvingades försöka avhysa en arbetarklassgubbe från vår VIP-lift, eftersom vakterna inte kunde göra sitt jobb.

Och i lördags morse hittade jag växelreglaget till en skoter och ett avbrutet renhorn i musslan. Fy fan för Åre.

 

Bekymrad medborgare

10 mars 2008 16:09

Det går rykten om att Fabio skulle sprängt en SUV på Surbrunnsgatan för att visa sin kärlek till Katrin. Tydligen kör någon av vakterna, som spelat in henne när de tog henne på Spyan, den bilen. Han sprängde den av kärlek.
Att det hittats en Rolex Daytona i vitguld i hennes underliv dementeras dock av båda parter. Ett kvitto från Svensk Pantbelåning i Katrins ägo talar dock emot detta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår skulle jag köra till mitt så kallade jobb i min Smart. När jag kommer körande på Birger Jarlsgatan kliver en gammal kärring rakt ut i gatan framför bilen. Mäh! Jag stampade givetvis på gasen. Man hörde hur stålet i rullatorn krökte sig under bil...

Situationen med Calle och Klara börjar bli väldigt ohållbar. Jag hörde precis hur Calle bad Klara, vår praktikant, att hämta några pärmar i arkivet. Detta gjorde mig misstänksam, eftersom vi varken har pärmar eller arkiv. Jag följde därför med Klara,...

Igår var en reporter från Amelia hemma hos mig och Alex för att göra ett Hemma hos-reportage. Det hade några minnesvärda stunder.   Reportern: – Och den här spegeln med rakbladet och de vita linjerna på kaffebordet, det är någon sorts prydnadsa...

I morse hände det som jag visste skulle hända, men ändå fruktade. Jag satt som vanligt vid mitt skrivbord och byggde skidbackar i kolahögen, när jag hörde ett gällt vrål utifrån korridoren, tätt följt av ett fräsande, elektriskt ljud:  – Waaaaa...

Som ni säkert hört har jag fått besked om att min anmälan mot dörrvakterna på Spy Bar inte kommer att leda till förundersökning. Jag har därför skrivit följande öppna brev till Rikspolisstyrelsen.    "De tyska trupptransporterna genom Sverige under a...