Idag fortsatte jag mina försök att få Calle accepterad som människa av cheferna på vår arbetsplats.

Porseryd: – Så om det inte är en apa, vad är det då?

Jag: – Det är en människa. Min lillebror. Jag tog faktiskt med Calle till Vårdcentralen och tog ett DNA-prov som bevis. Här, räkna kromosomerna själv!

Porseryd: – Jaha… 46 par… ja, det här ser ut att vara i sin ordning… men varför bajsar den på heltäckningsmattorna?

Jag: – Calle är en mycket komplicerad person.

Porseryd: – Nu fattar jag! Det är någon sorts Schulmanskämt: Först "Sten, sax och påse för reumatiker" och nu "Jag rakade en mongoloid schimpans och påstod att vi var släkt!" Herregud, var får du allt ifrån? Ska du ta med den på krogen också? Vilken briljant samhällssatir! Att få en apa accepterad i societén – det är precis som att låta en treåring kladda på en duk och ställa ut det som modern konst! Åh Alex, sug av mig!

 

Vi på redaktionen

11 mars 2008 14:19

Frågan är vad Alex & co advokater gör nu? De skall ju ha kommit med vaga hotelser (löften) om att gå till botten med denna avskyvärda ärekränkning som pågår på denna ssajt. Själv skulle jag vilja se Alex sortera oanvända liknelser i en tvättomat mellan tre och fyra på eftermiddagen.

http://blog.totem-tabu.eu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår skulle jag köra till mitt så kallade jobb i min Smart. När jag kommer körande på Birger Jarlsgatan kliver en gammal kärring rakt ut i gatan framför bilen. Mäh! Jag stampade givetvis på gasen. Man hörde hur stålet i rullatorn krökte sig under bil...

Situationen med Calle och Klara börjar bli väldigt ohållbar. Jag hörde precis hur Calle bad Klara, vår praktikant, att hämta några pärmar i arkivet. Detta gjorde mig misstänksam, eftersom vi varken har pärmar eller arkiv. Jag följde därför med Klara,...

Igår var en reporter från Amelia hemma hos mig och Alex för att göra ett Hemma hos-reportage. Det hade några minnesvärda stunder.   Reportern: – Och den här spegeln med rakbladet och de vita linjerna på kaffebordet, det är någon sorts prydnadsa...

I morse hände det som jag visste skulle hända, men ändå fruktade. Jag satt som vanligt vid mitt skrivbord och byggde skidbackar i kolahögen, när jag hörde ett gällt vrål utifrån korridoren, tätt följt av ett fräsande, elektriskt ljud:  – Waaaaa...

Som ni säkert hört har jag fått besked om att min anmälan mot dörrvakterna på Spy Bar inte kommer att leda till förundersökning. Jag har därför skrivit följande öppna brev till Rikspolisstyrelsen.    "De tyska trupptransporterna genom Sverige under a...